Att tapetsera med lumppapp

Vårt skafferi är ganska stort - men litet som rum. Det har varit och är tänkt fortsätta fungera som ett arbetsutrymme med en rejäl arbetsbänk som en av hyllnivåerna. Planen är att det ska svälja de flesta elektriska apparaterna, återvinningen, och skafferivarorna. Det kommer även bli en inbyggd kombinerad varmluftsugn/micro i samma stil som spisen. Tidigare gick hyllorna längs långväggen som nu är vit och det stod ett kylskåp rakt fram. Då vi flyttar ut kylen i köket blir det plats för att bygga ett L istället av arbetsbänken för bänkyta är verkligen något vi inte kommer vara bortskämda med i det lilla köket heller.

Tillbaka till lumppappen som är en gammaldags metod för att klä väggarna i hus. Vårt hus från 1907/1910 är kanske lite väl nytt för att få rutiga lumppappväggar som är något som både Gysinge byggnadsvård och flera andra lyfter fram som typiskt. Se till exempel målerifirman Miljönären här.
Vi valde att testa lumppapp av två anledningar: dels är vi inte sugna på att rikta upp väggarna och sätta gips då de få väggar vi redan varit tvungna att göra har kostat oss uppåt 5-13 cm för att få raka och vi tycker inte att det är så viktigt att det är rakt om det inte ser snett ut. Dels så är många väggar mer skadade än vad jag upplever att renoveringstapet klarar av att fixa. I skafferiet har man haft många saker uppspikade och uppskruvade med stora krokar på väggarna vilket lämnat stora svårspacklade skador i masoniten som man klätt väggen med. Masonit är ju som superslätt så även om jag har spacklat mitt bästa på allting så vågade jag inte sätta tapeten direkt på. Jag upplever också att lumppappen kostar en bråkdel av vad renoveringstapet kostar. Lumppapp kan vara gjort av olika saker men från början var det textillump. Idag är den ofta uppblandad. Kolla gärna runt på några olika och känn även på deras tjocklek innan du väljer en. Jag tycker också att det känns bra att välja en som är gjord av så mycket återvunnen textillump som möjligt.

Lumppapp ska klistras med cellulosabaserat tapetklister. Vi köpte ett från Auro som är giftfritt och som kommer som pulver och spädes hemma (mindre fraktat vatten med andra ord och man kan blanda till efter behov).
Pappen är väldigt styv och lite svårarbetad så jag rekommenderar egentligen att man (om man vill ha osynligt underlag) klipper våderna i 50 cm breda våder och sedan matchar ihop dem exakt (utan överlägg) på väggen. Vi hade ganska kraftig lumppapp och la den kant i kant med varandra. Vi förlimmade både väggen och tapeten. Miljönären ser bara ut att ha förlimmat sina små rutor av lumppapp vilket kanske är enklare men iom att dessa våder var ganska tunga och svårformliga i sin helhet (särskilt eftersom jag inte kommit på att klippa dem) hann ofta klistret torka upp för mycket om jag bara satte på pappen.



Vi hade några knepiga ställen där väggarna som möttes var sneda. Det löste vi genom att lägga tapeterna i överlapp och skära bort en bit med tapetkniven så de matchade ihop sig bättre i innerhörnet. Sen fick vi spackla både de skarvarna och även skarvarna där pappen möttes.



Efter tapetseringen var det stor skillnad på resultatet av de skarvar där vi skurit pga ojämnheter och de skarvar vi spacklat för att tapeten mötte sig. I nästa rum kommer jag se till att lumppappen inte blir i två lager på varandra någonstans när jag skurit/skarvat. Det syns ganska väl. Dock om man har en mönstrad tapet som vi har så syns inte speciellt mycket nu.



Här är första våden uppe. Ni ser nere i vänstra kanten att jag använt laser för att sätta upp den rakt. I detta utrymme fungerade det mycket väl och hjälpte mig särskilt när jag skulle runda hörnen där väggen gick som en banan! Då var det plötsligt 3 cm skillnad mellan topp/botten och mitten! Då gjorde jag likadant som med lumppappen, skar bort och la tapen över vartannat. Ska visa i ett senare inlägg om just att krångla med mönsterpassning och sneda väggar. Tur man gillar pyssla säger jag bara!

Over and out!