Nu börjar renoveringen, som har måååånga låååånga timmar kvar, ändå att kännas som om den vore på nedförsbacken. Det börjar äntligen kännas som om vi har fått något gjort. Vi har haft många timmars hantverkare men desto fler timmar själva - och trots att det känns som ett konstverk ibland där man studerar och funderar på motivet i 90% av tiden och faktiskt skapar de andra 10% så börjar det äntligen bli saker som kan bockas av!
Massor av saker saknas på denna lista då saker tillkommit såsom glidgjutning av kanal till vedspis, putsning av murstockar, uppmurning av fundament osv...
Man kan dock lugnt säga att nu kommer det vara mer synliga saker som ska göras framöver vilket nog kommer bidra till arbetslust. Dessutom kunde vi aldrig någonsin tänkt oss hur många små moment och beslut och behov av kunskap och förståelse för byggnadsteknik som varje litet moment innebar... Många moment var så komplexa att även experterna som tillfrågades var oense om behovet. Det blev oxå tydligt för oss det andra året att experter är experter på olika saker och det gäller att fråga rätt person om rätt saker.
En vän frågade mig nyligen om vi fått göra om vad, om något, vi hade gjort annorlunda. Jag kände mig först osäker på om något faktiskt kunde gjorts annorlunda... Det enda vi inte är särskilt nöjda med är hur monteringen av vår hygroskopiska naturisolering monterades (eftersom den inte monterades enligt instruktionen vi gav till snickaren) och det kände vi att vi inte kunde ha påverkat. Dock insåg jag att det jag ångrar är att vi inte läste in oss på alla momenten från början och gick igenom hur saker och ting skulle göras med snickaren muntligt innan det gjordes. Nu upptäckte vi att isoleringen som ska andas monterats med för tätt skikt ut mot taket vilket gör att vi inte kunde montera den ångbroms som var planerad och inhandlad på insidan av taket.
Men nu är det förbi, nu börjar saker och ting bli klara och mängder av glädje finns i byggandet igen.
